Usify #CODE, vad menas med det? Vad gör vi? Hur jobbar vi med designteknik och vad kan vi hjälpa till med?

I denna serie blogginlägg ska vi besvara dessa frågor, eller åtminstone försöka. Till att börja med kan ni kanske från ordet #code utröna att det handlar om just kod, programmering, utveckling och allt runt omkring. Det är inte hela bilden, men låt oss ändå börja där…

Vad gör vi?

Idag går det inte att göra mycket i samhället utan att kod appliceras i någon fas: på banken, när du kollar när nästa buss går, eller när du ska boka en flygbiljett. Allt är beroende av kod på ett eller annat sätt. På Usify är vi idag fem utvecklare som jobbar med allt från databaser, enklare design, till gränssnitt. Våra uppdrag innebär oftast att vi hjälper kunder att skapa gränssnitt och lösningar på existerande problem.

Det kan t.ex. innebära att vi tillsammans med kund eller projektteam kommer fram till:

  • Förstå problemet eller lösningen som ska skapas
  • Hur man bäst kan utveckla föreslagen design
  • Förslag på arkitektur av olika moduler och skikt som lösningen kan delas in, vilka ramverk som ska användas (eller inte)

Projekt kan vara av väldigt olika karaktär, inom Usify #CODE är det oftast webbsidor och webb-applikationer som blir slutprodukten. Rollen innebär oftast att man som utvecklare är länken mellan design, UX, infrastruktur och andra utvecklare. Men detta är inte allt vi gör. Det som projekten oftast mynnar ut i är att det finns ett komplext problem som behöver en fungerade arkitektur och slutligen en lösning.

Projektide  ►  Arkitektur förslag ► Förfinade förslag (t.ex. ramverksval)  ► kodning börjar

Men låt oss backa lite grann, detta är kanske inte vad ni förväntade er, och helt riktigt, resan börjar inte här. Resan börjar i designfasen.

Hur relaterar Usify #CODE till designteknik?

Anledningen till att jag pratar om designteknik är för att Usify jobbar med design på många sätt. Det gör även vi som jobbar ”kodnära”, vilket är varför jag har valt att kalla det för designteknik:

Ovanstående modell illustrerar på ett konceptuellt plan hur vi jobbar med designteknik. Projektidé och arkitekturförslag (Understand) innebär att vi undersöker problemet och skapar oss en förståelse och insikter, som i sedan omformas till idéer (Create), t.ex. att vi använder oss av ”ramverk X som passar bäst för just denna lösning”. Ramverk X kan sedan implementeras och utvärderas. När nästa del av projektet inleds börjar vi om från början med att bygga en förståelse för nästa ”feature” eller problem som ska tacklas.

Med detta arbetssätt finns ingen färdig lösning, utan snarare en iterering av en lösning som hela tiden testas och utvärderas, både internt och externt.

Hur kan då detta översättas i praktik?
Läs mer om detta i nästa del (kommer snart).